Lyxen att nå en stuga mitt i ingenstans

Dag 21. 16 april. 52,1 km. Västerfjäll – STF Pårte Fjällstuga. Total stigning 974 höjdmeter.

Jag älskar verkligen kontraster. Klyschigt? Japp. Men så är det. Det är dom som ger livet karaktär.

Vi lämnade Västerfjäll ganska tidigt efter att ödmjukast tackat för nattens boende. Otroligt härligt och verkligen en stor kontrast till den tänkta natten i tält.

Här kan du se lite bilder från dagen.Klicka på någon för att se ett bildspel.

Vädret idag har varit mulet och det har snöat till och från. Vi har tyvärr inte fått se de jättar som nu börjar torna upp sig väster om oss. Men vi har sluppit den kraftiga vinden som rådde igår utan haft en riktig behaglig skidtemperatur.

Vi har passerat ytterligare ett fint naturreservat idag. Denna gång var det Pärlälvens fjällurskogsreservat. Jag älskar verkligen dessa orörda skogar med kraftiga månghundraåriga träd. Att få skida genom dessa fina skogar är för mig en av turens stora behållningar.

Redan klockan 14 var vi framme vid STF Kvikkjokk Fjällstation som var dagens ursprungliga mål. Ett perfekt ställe att starta eller avsluta sina turer längs Kungsleden och i det vilda Sarek. Men eftersom att det fortfarande var tidigt på dagen, bra väder och fint före passade vi på att skida hela vägen till Pårte. Men först tog vi en fika och handlade lite mat av den trevliga och mycket hjälpsamma receptionisten. Sedan skidade vi de sista 17 kilometrarna till Pårte.

20140417-224231.jpg

Pårtestugan ligger vackert belägen vid en sjö, 17 kilometer från närmsta väg. På långt håll ser vi en rökpelare stiga från stugvärdsboendet. Stugvärden Stig hälsar oss varmt välkomna och visar oss var vi ska bo. Jag sätter mig genast framför kaminen och gör upp en eld. Det är verkligen härligt att få känna värmen från brasan och höra hur den sprakar. Det är ju förstås alltid skönt att komma fram till en stuga men blir såklart extra skönt som nu när vi har en hel hög nyskidade mil i benen. Likt en katt ligger Niclas och stretchar framför brasan. Själv så ligger jag i sängen, äter smågodis och låter dagens intryck sjunka in.

Om det aldrig var vinter så skulle inte vårsolen vara så skön.
Om jag aldrig frös skulle det inte vara så skönt att bli varm.
Om jag aldrig var hungrig skulle det inte vara så gott att äta.

Jag behöver ju för den skulle inte försöka att bli kall och hungrig men om ja ändå blir det får jag se fram emot värme och mat.

/David

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s