Dagen efter Kungsledenrännet

Dag 18. 13 april. Vilodag STF Ammarnäs Wärdshus

Tidigare under turen har vilodagarna utifrån kroppens fysiska status inte känts helt nödvändiga. Men det gör dagens. Vi tar det från början…
20140413-144349.jpg
Efter pack-, städ- och frukostbestyr sa vi tack och hej till STF Hemavan Fjällcenter och gick till starten vid centrumliften. När vi kom gåendes med våra turskidor och stora ryggsäckar kände vi oss som udda fåglar bland alla andra skidåkare med snabb skateutrustning och spanadexoutfit. För dem var vi nog bara ett par turskidåkare. Men när vi hämtat ut och häftat fast oss själva på våra nummerlappar blev det uppenbart för alla. Vi var inte bara ett par turskidåkare utan vi var två vilsna själar med nummerlappar och alldeles för stora ryggsäckar. Det var så jag upplevde att vi blev betraktade, och det med all rätt! Att genomföra Kungsledenrännet på det sättet vi gjorde var en rolig erfarenhet och för oss en del i en större helhet, men om du funderar på att åka föreslår jag att du väljer skateskidor!
Före start hade ryktet börjat gå om ”killarna med turskidorna” och många kom fram för att prata lite. Jätteroligt! Kul att få träffa så många andra skidåkare och fjällentusiaster.
20140413-144721.jpg
Väderförutsättningarna skulle enligt prognosen bjuda på varmgrader och snöblandat nere på låg höjd, enstaka minusgrader med ganska kraftig vind och snö på hög höjd. Inte helt optimalt. Varken för skidåkning eller för att uppleva vacker fjällmiljö.
20140413-144821.jpg
Det är alltid en speciell stämning i luften innan starten på en tävling. Det ligger en spänning över församlingen. Det vanliga tugget om utebliven form, mindre träning än normalt och efterhängsen sjukdom, allt för att minska förväntningarna på den egna prestationen från medtävlare. Allt för att kunna överraska och göra en topprestation eller att ha något att falla tillbaka på om topprestationen skulle utebli. Det är en fröjd att få ta del av allt detta.
20140413-145214.jpg
Vi står där längst ner i slalombacken tillsammans med alla andra. Plötsligt ljuder en kobjällra och likt en levande organism börjar människotåget rör sig upp för slalombacken. Det är så starten på loppet ser ut. Man klättrar ca 300 höjdmeter upp för en slalombacke. När man är uppe efter cirka 2 kilometer väntar ytterligare 78 kilometer till målet. Minst sagt en tuff start. Vi hade preppat med korta stighudar och hade därför en relativt skön resa uppför backen och plockade många placeringar. Det blev en del blickar, roliga kommentarer och glada hejarop.
20140413-145259.jpg
I toppen på backen var det dags att stanna för att slita av stighudarna. Sen blev banan tämligen platt och småkuperad genom Syterskalet. Där märktes skateskidornas överlägsenhet över turskidornas. Återigen blev det många roliga hejarop när vi blev omkörda. Bland annat;
”Ni är tamefan de snabbaste turisterna jag någonsin sett!”
När det uppdagades att vi hade nummerlapp på tyckte han att vi var stentuffa! Det kändes bra.
20140413-145316.jpg
Vi höll bra fart genom Syterskalet och passerade första kontrollen vid Viterskalsstugan. Syterskalet är en jättelik u-dal formad av den senaste istiden. Branta bergssidor på båda sidorna om dalgången och i slutet av passet reser sig den mäktiga Norra Sytertoppen 1768 möh på ena sidan och Södra Sytertoppen 1685 möh på den andra. Tyvärr var sikten så dålig att vi missade allt detta när vi skidade fram i våra huvor. En anledning till att komma tillbaka hit!

Efter Syterskalet var det åter dags att sätta på stighudarna för att klättra upp till banans högsta punkt på Sjul-ols axeln, 984 möh. Efter det väntade brant utförsåkning ner till Syterstugan och den andra kontrollen. Ner för backen förekom alla olika möjliga typer av utförsåkning. Plogandes, skråandes, sittandes på baken och en hel del okontrollerade vurpor. Som tur var inträffade inga skador och underlaget var mjukt. Här hade vi stor fördel med våra stålkanter. Att sikten var dålig och att konturer helt uteblev gjorde utförsåkningen riktigt spännande.
20140413-145344.jpg
Efter Syterstugan gick färden vidare ut på Tärnasjön. Vi har den senaste tiden varit bortskämda med bra före på sjöar. Vi har i princip lätt kunnat stakat oss över sjöar utan större ansträngning. Så blev det inte idag. Den blöta snön som föll tog bort allt vad glid hette. Det blev därför riktigt tungt när vi fick skejta fram på turskidorna. Här tog mina krafter slut, jag blev riktigt trött och halva sträcka var fortfarande kvar. Under fredagen hade vi inhandlat 4 meter elastisk gummisnodd för att kunna ha som draglina, precis för stunder som denna. David som är en stark och rutinerad skidåkare hade gott om krafter kvar och fick agera lok. Dragsnodden, som ingår i den ordinarie utrustningen för loppet, blev en viktig mental detalj för mig då den fick mig att fokusera på att fortsätta att åka trots trötthet. Det var skönt att komma fram till kontrollen vid Tärnasjöstugan och fylla på depåerna med vätska och energi i form av bullar. Mindre än hälften kvar!

Från Tärnasjön var det åter dags att klättra uppåt. Ett välkommet inslag efter den platta sjön. Åter fram med stighudarna. Vi gick lätt uppför och krafterna kom tillbaka. Speciellt när vi såg hur andra lag kämpade som djur för att ta höjden. När vi kom upp på kalfjället hade nederbörden förvandlats till kladdig snö. Kladdig snö som fastnade i stighudarna. Plötsligt gick vi på styltor och innan någon av oss stukade fötterna tog vi av hudarna och kunde sorgset konstatera att de spelat ut sin roll. Vårt trumfkort i uppförsbackarna var förbrukat och nu fick även vi slita på ettans och tvåans fristilsväxel.
20140413-145409.jpg
Kungsledenrännet är ett väldigt välorganiserat lopp med hög fokus på säkerhet eftersom att bansträckningen går i exponerad fjällterräng. Massor av följeskoter fanns utmed banan och vid varje kontroll fanns sjukvårdskunnig personal. Vid kontrollerna skedde avprickning för att följa upp så att inget lag försvann på fjället. Alla funktionärer ska ha en stor eloge för sitt engagemang och outtröttliga hejande. Stundtals var det detta som bar mig fram över fjället.

Trots att vi åker på turskidor av klassisk modell existerade inget fäste under loppets andra hälft på grund av det varma vädret. När blötsnön dessutom tog bort glid och därmed möjligheterna att staka återstod bara skating. Det blev i längden riktigt tungt med vår utrustning och tunga väskor.

Från den näst sista kontrollen vid Servestugan återstod 16 kilometer till den sista kontrollen vid Tjulträsk och därefter 8 kilometer till målet i Ammarnäs. Tack och lov var det mycket nerför till Tjulträsk och sen platt på sjö. Återigen kom snodden väl till pass.
20140413-145452.jpg
Efter vätska och bullar på sista kontrollen satte vi iväg de sista åtta kilometrarna. Här mötte vi en skoter med sladd efter. Halleluja! Underlaget sög förvisso en del fortfarande men nu kunde vi staka! Trötta skejtmuskler fick vila och fräscha stakmuskler ta vid. Vi ökade farten och plötsligt såg vi en skylt med texten ”1 KM”. Det kändes fantastiskt. Innan mållinjen korsas vid STF Ammarnäs Wärdshus återstår en liten men rejält brant backe från sjön upp till målet. Det var fruktansvärt skönt att få korsa mållinjen och därmed färdigställa de 80 kilometrarna sen starten i Hemavan. Tiden blev 8 timmar och 43 minuter med placering 38 av 41 fullföljande i herrklassen. Klart över förväntan, speciellt med tanke på förutsättningarna. Trötta men glada!
20140413-145005.jpg
Efter målgången var det flera som kom fram och gratulerade till en stark insats och många var imponerade över vår prestation. Stort tack till alla er som hejat på oss under loppet och till er som framfört gratulationer efter loppet! Både här på plats och via sociala medier.

Ulf och Bodil som äger och driver det charmiga Wärdshuset i Ammarnäs, utsåg vår insats till ”Årets prestation” i Kungsledenrännet och priset ska vi få njuta av ikväll då det väntar en 3-rätters middag.

Imorgon går färden vidare till Jäckvik.
Uppskattningsvis 75 kilometer. Ingen nummerlapp.

/Niclas

Annonser

8 thoughts on “Dagen efter Kungsledenrännet

  1. Riktigt starkt kämpat David och Niclas! Imponerande! Det hade nog varit vatten över huvudet att hänka på. Jag får satsa på att ta rygg vid nästa deluxe-tur istället.
    God fortsatt tur! Våriga hälsningar från Småland!

    • Tack! Vi fick allt lov att ta i lite men det gick bra. Du hade ju fixat det men det hade kanske inte blivit så mycket småprat längs med vägen. Vi får tura någon annan gång istället. Njut av våren!

  2. Grymt jobbat! Inser att deluxe är snarare en relativ än en absolut beskrivning av en tur. Deluxe för mig är att läsa om era eskapader…

  3. Linda och jag har idag skidat från Helags till Sylarna med 15 m/s från sidan och blöt snö som fastnade under skidorna. Känns som rena glassarturen nu när vi läst om er insats. David, du glömmer väl inte att kolla cachen i Abiskojaure?

    • Kul å höra att ni dragit till fjälls, synd att jag inte kunde hälsa er välkomna men jag hoppas dom är snälla mot er. Självklart måste jag leta rätt på den. Ser mycket fram emot det.
      Ha det fint! /David

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s